Historisk roman. Äfventyrare och processmakare, soldaten Eric Flygt dog 1843 och är en anfader till författarinnan som har forskat omkring hans liv och leverne och skrivit denna bok.   Död i Wassunda och där begrafven. Kräfta. Så lyder soldaten Eric Flygts eftermäle i Järvsö sockens dödbok den 5 september 1843. Hans mål rörde arv, slagsmål, kortspel, dynghögar och infordran av skulder. Men de viktigaste målen och som varade i decennier gällde soldatjord och rätten att bo kvar på Åsen där det för mig är bekvämast att bo som han hävdade inför tinget. Romanen Där det för mig är bekvämast att bo är ett värdefullt kulturhistoriskt verk som skildrar vardagslivet i tiden runt sekelskiftet 1700/1800. Berättelsen är en släktsaga där huvudpersonen i boken, Eric Flygt, är anfader till författaren Elisabet Hermansson de Li. Handlingen för oss tillbaka till en tid då Sverige befann sig i krig med påföljande fattigdom och stora umbäranden för landets befolkning. Verket speglar hur livet ter sig för den hemmavarande familjen på soldattorpet, om slitet och orättvisorna. Författaren har på ett förtjänstfullt sätt lyckats beskriva levnadsförhållanden, miljöer och personligheter på ett sätt som gör att man i läsandet befinner sig mitt ibland dem. Recension Publiceras i BTJ-häftet nr 17, 2017.
Lektör Andreas Lenander
Recension
Efter att ha bedrivit släktforskning och gjort omfattande researcharbete har författaren Elisabet Hermansson de Li
(f. 1935) skrivit romanen Där det för mig är bekvämast att bo. Boken handlar om soldaten Eric Flygt som levde i Järvsö socken i början av 1800-talet. Flygt var bland annat med i två krig, men i den här berättelsen är det familjelivet på hemmaplan och Flygts kamp för att få fortsätta bo där han vill som är i fokus. Elisabet Hermansson de Li bjuder på en intressant inblick i en period i svensk historia som antagligen är relativt okänd för de flesta av oss.Språket i boken är gammaldags och det ger å ena sidan framförallt dialogen trovärdighet.